baginboxbibbi

Kom på att jag häromdagen drabbades av akut trötthet på vägen hem från jobbet. Jag satt och klippte med ögonen men kände att jag borde fixa dom sista 10 minutrarna innan jag var hemma. Jag satt och stirrade håglöst med underläppen i knät och tittade ut över Järntoget, sedan tog filmen slut och jag vaknade upp ett flertal hållplatser från den ordinarie. Med ett ryck satte jag mig rak i kroppen och försökte utvärdera var fasen jag kunde befinna mig, jag lyckades fixera blicken och kom på var jag var, långt hemmifrån.
Bara att plocka fram viljan och traska hem, ingen motvind eller regn som motarbetade mig ännu mer. Pratade med mamma senare på kvällen, hon rekomenderade att alltid ha en flaska saft till hands, känns bara lite muppigt att 31år gammal ha med sig saft i en väska för att slippa somna på lokaltrafiken.

Frukost MMS från bror och svägerska OCH, nu har hon fått en namn, Amanda. Börjar kanske bli lite mjölkig när det växer i ögat när jag ser bilder på henne.
Herregud, bloggen handlar ju om mig och inte småbrudar, blir ändring på detta nu.

Igår morse blev jag en mycket stolt  farbror till en liten och söt tjej, ännu utan namn. Fick höra hur hon gurglade över telefon när hon låg och mös med sin mamma och pappa, jag blev nästan gråtfärdig av att höra den lilla snäckan. Är sedan många år morbror till två killar men nu var det dags för en tjej. Sideby-klanen växer sakta men säkert.



Nu ser jag frem emot att få träffa henne någon gång i slutet på veckan. Puss baby!

Ibland bara älskar jag Danmark, som i fallet med The Gardens Tale med Volbeat. Schysst atmosfär i det lilla landet på öar. Tror jag har lyssnat 100 gånger på låten, bara här i butiken. Jag vågar inte lyssna på fler låtar ifall andra låtar skulle vara dåliga.

Igår var det dags att få Bettan retunerad, inte helt oväntat var det batteriet som jag köpte förra hösten som hade fuckat ur, detta kunde jag berättat för bröderna Träskalle på Pisse-scooter redan i höstas. Nu är det bara kicken som fungerar och som den fungerar sen, jag fick slita som en galärslav i flera minuter innan det lena spinnet av katt kom, pinsamt värre att stå och sparka som en annan mupp utanför uteserveringarna i Vasa. Sedan åkte vi tätt sammanslingrade iväg i göteborgskvällen hem till mig. Mitt miljöarbete fortsätter, 1cl milen eller något liknande, sedan går jag ut och springer en timme som klimatkompensering. Jag kommer säkert till miljöhimlen när den tiden är mogen. Annars är det mycket problem just nu, datorskrället har inte fått liv ännu vilket försvårar både för mig och mina fodringsägare nu i "betala-räknings-tider", men hav förtröstan banker och blogg-läsare, snart kommer både bilder och pengar. /A von Tratte

Vilken redigbyxa jag var igår när regnet öste ner, riktig hemmaman, bytte både gödlampa OCH strök skjortor. Det sistnämnda gör jag inte speciellt ofta, inte det förstnämnda heller. Men strykjärnet hittade jag, utan kartong, vilket måste betyda att jag har använt det tidigare. Tänker jag riktigt hårt kan jag faktiskt erinra mig att det använts en gång men det kan vara längesen för den hade rostat igen och den läckte vatten över hela strykbrädan. Väldigt överskattat att stryka kläder, i alla fall när man inte är bättre på jobbet än jag. Tyckte nog att skjortorna var lite snyggare innan jag gått loss på dom än efter. En väldans massa veck och skrymslen som man inte tänker på, på en skjorta.

Kände på mig att Micke Jackson inte skulle få en lätt resa efter döden, hårlös, undenärd, fullproppad med läkemedel, ingen deg kvar, mördad, you name it, han har det. Samtidigt väldigt fascinerande att ALLA alltid lyssnat på honom, kan inte minnas att han varit så stor, måste varit längesen i så fall. Men så är det, stor blir man först när man dött. Kan väl bara vara Darin som verkligen saknar honom.

Såg i tidningen att den spänniga/förskingrande lilla vakten Fadde-boy har hittat hem, äntligen. Efter att haft ett förhållande som alla intresserade har kunnat följa likt en börskurs, med den evigt nyopererade Linda, har han nu hittat en bonn-mor. Kanske är Fadde mer jordnära än man kan tro, Linda var ju också en liten flicka från landet innan hon var instängd och blev helt tokig. Såg en dokumentär för några år sedan med ovan nämde man, pre Linda, då var han nere i småland och försökte socialicera med lokalbefolkningen, det gick sådär. Men kanske såddes fröt att gilla det lantliga livet i stället för att sälja kemisk.snö på stureplan.

Det sistnämda är inte helt ovanligt om man ska tro säkra källor. Att föredetta halvtaskiga fotbollsmålvakten Magnus hade party-pulver i byxorna borde verkligen inte förvåna någon. Men han är i gott sällskap i stockholms nattsklubbselit, många som helt ogenerat står i tv med allvarlig min och ber folk att ringa in och sätta dit dom som leverarar hans eget party-pulver. Dubbelmoralens-väktare nr 1, HA.

Seger mot Trelleborg med 3-1 igår, humöret på topp.




Ragnar har precis smällt in straffen.



Jag, Mackan och den evige Tallroth.



Slottskogen en tidig morgon, utan måsar och gräsbränder. Me, myself and I..



Min nyaste last, röda vinbär, lite hallon i botten. Känner mig väldigt Malin Berghagen/Ernstig när jag går ut och plockar min frukost på gården. Ätit vinbär över en vecka nu, inget över till grannarna. Snart börjar björnbärs-sässongen, då ska jag ta mig bort en bit ocj länsa där med. Sönderrivna armar och myggbett på benen är det lätt värt.

Jaha, då var det äntligen fredag igen, inte för att det för min skull spelar så stor roll vad det är för veckodag, jag är lika glad vilket som. Men nu är det som det är och lördagen ligger och ruvar runt knuten, jag är ledig men tänkte boksavligt talat släpa Bettan till verkstaden. Kan se skönt 70-tals pundigt att en lördagsmorgon dra en moppe längs satdens gator.

Igår var jag ledig och mitt vita-sko-missbruk fortsatte, prövade ett par andra men det ser fan inte klokt ut på mig. Har blivit som en fånig parodi på Lasse Kronér med "gummisskor" och kostym. Jobbskadad har jag tydligen också blivit då jag numera även privat kör med svart skjorta, köpt två stycken, kan vara bra att ha om det skulle blin riktigt kallt (slutet är ett halvcitat från Jägarna).
Det verkar inte som min kropp hänger med i modeutvecklingen, jeansen jag köpte satt som förkrympt korvskinn över låren men över rumpan som en potatis-säck. Jag inser ju att träning är det enda som kan hjälpa mig, men ekvationen, större-rumpa-smalare-lår känns väldigt svår att lösa. Förresten, man kan göra rumpimplantat för att få upp en hockeyröv på bara några timmar och några tusen.

Såhär sugen på semester som jag är nu har jag aldrig varit, lite drygt två veckor bort ligger min lediga månad. Jag ska vakna en regnig onsdag och bara hoppa i kläderna och packa min lilla wagabond-väska och dra iväg. Eller ligga en hel måndag i soffan och titta på friidrotts VM, träna hela fredagen, bada hela kvällen, stå i kön på Hemköp och låta folk gå före mig, för jag kommer fasen inte att ha bråttom. När jag väl är hemma ska jag köra en långkok som slår alla rekord, blir det inte gott drar jag på restaurang och tar taxi hem.




Detta väder kommer tillbaka lagom till min semester, hoppas jag.



Slut med keps nu när jag klippt mig.



Någon form av linslus i bild.



Japp! Inte bara för att vi stryk igår, alltid. Solna förra året.

En liten tanke kring den Pippi Långtrsöm söta Carolina Kl(tyskkt y)ft, kan det vara så att hennes skador kan bero på ett överdoserande av tillväxhormon, i dagligt tal dopning? Sådana skador som hon fick förra veckan drabbar i stort sett muskelbyggare som ätit för mycket tillväxthormon och muskelfästena inte hunnit med att växa i samma takt. Muskelfästen måste tränas upp under lika lång tid som muskeln dom fäster i annars händer det som drabbat Gullefjun.

Vilken skandal det skulle bli, folhemmets first lady skulle spräcka oskulden kring sin egen förträffliga person. Mediauppbådet skulle vara strörre än när Palme sköts, och alla skulle börja ransaka sig själva för att komma fram till -"Jaja, det där förstod man väl själv". Tänk som Ludmila fast hundra resor värre och hundrafemtio resor pinsammare, för i Ludmila-fallet kunde alla kappvändare alltid hävda att hon ju ändå vara en ryss.

Vill med denna text bara föreviga att det var jag som kom på det först om det nu skulle komma fram, men det skulle säkert tystas på väldigt hög nivå för att slippa få henne och klanen fullständigt utsämda för resten av livet.

Nu är jag tillbaka där allt med den här bloggen började, inga bilder och intre uppdaterad varje dag. Allt pga en jäkla ful stor datoradapter, men jag lever. Det märkte jag att jag gjorde, levde alltså, i morse när jag gick upp 06.30 och gav mig ut på en 40 minuters löpning. Helt fantastiskt att gå upp tidigt, lite för tidigt så jag slapp stressa, en tvätt hann jag-till-och-med med. Somnade i och för sig på bussen men det är ju en av fördelarna med att åka buss.
Vilken miljöräv jag är, först rensa luften med mina lungor och sedan åka kollektivt, som om detta inte skulle vara nog källsorterar jag, för det mesta. Miljöcertifierad ISO 148700-2009

Världen faller sönder utan min dator, det enda sköna är att jag slipper höra ljudet av fläkten som låter värre än hela en skördetröska. Dessutom får jag tid över till mycket annat, som att bekämpa måsar på gården. En f*r*ann*d måsunge hade ramlat ner en mamman var på sjukt stidshumör. Min morbida hjärna ville inget hellre än att döda den lilla tussen men jag kunde bara inte göra det. Jag såg framför mig hur den lilla ungen skulle hemsöka mig resten av livet om jag drog en sten i huvudet på den. Att man ska vara så blödig och det var ju inte så att jag fick med mig grannarna som tyckte att ungj*veln var såååå söt, blev nästan mer sugen att vrida nacken av dom än fågeln.

Kollade på Grannfejden igår på tävä3, ska jag vara ärlig, vilken j**la dynga. Jag kastar väl lite småsten i mitt trygga glashus men vem vill vara med i Tv och stå och tjura över att ens grannar är taskiga som låter hästarna gå på sin egen betesmark. En tjurig norrlänning med en knäpptyst flickvän som bara stod och såg sur ur. Orka visa upp för alla att man är en lip-sill och barnunge som inte kan ha grannar, flytta ut i ödemarken då för fasen.
Nu löste dom det snyggt genom att ringa varandra när dom skulle åka bort, för att den ena familjen skulle slippa se hästarna. Lite långsökt att bo på landet men/och inte klara av hästlukt, jaja.

Nu ska jag snart packa ihop mina saker och dra på ledighet, målet är att komma ner till Halmstad imorgon bitti och stanna till måndag för att se Blåvitt mot Halmstad på måndag. Ner med solkräm, badbyxor, regnjacka och myggmedel, Halland här kommer jag.

Kankse är det ett omen att min dator inte fungerar längre, kan betyda att man inte ska sitta och leka på nätet, utan ut och surfa på dom riktiga vågorna. Problemet som verkade oöverstigligt visade sig vara ganska enkelt, den dör efter 5min, på grund av att transformatorn är trasig. Måste sticka in och köpa ny på Clas Ohlson men det är tydligen jäkligt viktigt att det är rätt ampere på den nya, så för att ta det säkra före det osäkra tog jag med hela klumpen för att kunna visa.

En varm skön natt väcks jag av ett, rent ut sagt, jävla ringande på dörren. Efter ett tag börjar jag fatta läget, det är på min dörr det ringer, inget pling, uppehåll, nytt pling, utan som ett bomblarm Dresden 1945. Först trodde jag att det var tidningsbudet som ville servera tidningen direkt i handen men när oljudet inte gav sig efter ett bra tag, kom dom farliga tankarna, kan det vara radiotjänst eller ryska maffian som är mig på spåren. Med ögon små som synålar stapplar jag bort för att se vem det är, förbereder mig för en direkt-attack och vräker upp dörren. Ingen maffia eller radiotjänst bata en tjej som jag träffat back in the days.
Hotell Sideby var inte öppet.